fabule´ra verb ~de ~t ORDLED: fabul-er-ar SUBST.: fabulerande, fabulering

epik, berättande litteratur, en av de litterära grundformerna mellan den subjektiva lyriken, som talar ur människans inre, och dramatiken, där ordet tvärtom – i teaterns form – objektiveras via aktörerna.

Morgner,Irmtraud, 1933–90, tysk (östtysk) författare.

science fiction, sf, SF, litteratur vilken kännetecknas av att som bärande element i intrig eller miljö ha inslag grundade på spekulationer, där det spekulativa innehållet inte får strida mot vedertagna vetenskapliga, historiska eller andra kunskaper.

fabel, en kort allegorisk berättelse i vilken förmänskligade djur med sina handlingar och repliker åskådliggör en moralisk lärdom som gärna avslutningsvis formuleras som en sederegel, t.ex. ”den som gapar över mycket, mister ofta hela stycket”.

Heller, Frank, pseudonym för Gunnar Serner, 1886–1947, författare.

Pohjanen, Bengt, född 1944, författare och översättare.

Jersild, Per Christian, född 14 mars 1935, författare, läkare.

Chagall, Marc, född 7 juli 1887, död 28 mars 1985, ryskfödd målare och grafiker, av judisk börd.

Vad, Poul, 1927–2003, dansk författare och konsthistoriker.