källkritik, vetenskaplig metod som utvecklats inom historievetenskaperna, men som används mer allmänt, exempelvis av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, liksom inom journalistiken.

konstitution, en stats författning.

Nederländerna, stat i Nordvästeuropa.

genetik, ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation.

nationell minoritet, en grupp med uttalad samhörighet som till antalet har en icke dominerande ställning i samhället i förhållande till resten av befolkningen.

determinism, filosofisk ståndpunkt enligt vilken allt som sker sker med nödvändighet, helt bestämt av förutgående orsaker eller andra redan givna villkor.

stress, inom psykologisk, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer (stressfaktorer).

islamisk kvinnosyn. Frågan om kvinnosynen är starkt kontroversiell inom islam och någon enhetlighet står knappast att finna, varken i de religiösa källorna som historiska dokument eller i den religiösa tolkningstraditionen.

hadith, ḥadīth, benämning i islam på en kort utsaga av eller om Muhammed eller någon av hans följeslagare, och som avser att fastställa vad som i en viss fråga är normerande ”sed” ( sunna).

penningpolitik, de ekonomisk-politiska åtgärder som påverkar penningmängd, kreditgivning och räntenivå i ett land.