fatalism, ödestro eller läran att det som sker i världen är i förväg bestämt av ett öde som uppfattas antingen som en personlig (gudomlig) eller opersonlig, obetvinglig makt.

fatalier, fatalietid, juridisk term: tid inom vilken något, t.ex. överklagande av dom, ska företas.

fata´l adj. ~t ORDLED: fat-al

femme fatale (fr., egentligen ’olycksbringande kvinna’), kvinna som, framför allt med sexualiteten som vapen, demoniskt behärskar männen i sin omgivning.

prioner, en grupp mycket små smittämnen som kan orsaka olika typer av spongiform encefalopati, infektioner vilka i första hand drabbar hjärnan hos människa och djur: hos människa bl.a. Creutzfeldt–Jakobs sjukdom och kuru, hos djur t.ex. scrapie (hos får och get) och BSE (hos nötkreatur; den s.k. galna ko-sjukan).

fatalite´t subst. ~en ~er ORDLED: fat-al-itet-en

fatalier [-ta´- el. -ta`-] subst., plur. ORDLED: fat-ali-er

fatalis´m subst. ~en ORDLED: fat-al-ism-en

fata`lietid subst. ~en ~er ORDLED: fat-alie--tid-en

fatalis´tisk adj. ~t ORDLED: fat-al-ist-isk