1. fast form

    fast form, ett av materiens tre vanliga aggregationstillstånd.

  2. form

    form, inom bildkonsten ofta tydlig, konkret gestalt, men formbegreppet gäller också t.ex. flytande och amorfa tillstånd – även t.ex. vågskum och dimma har form.

  3. form

    form, inom filosofin term som i anknytning till den aristoteliska filosofin länge fungerat som beteckning för de speciella egenskaper som gör ett ting till vad det är eller för de i tinget inneboende väsensegenskaperna, en innebörd som fortfarande lever kvar i viss modern thomistisk filosofi. Även hos Aristoteles betecknade ordet form ( morphē) emellertid också på ett mer vardagligt sätt ett tings yttre gestalt.

  4. flytande form

    flytande form är ett av de fyra aggregationstillstånd som ett ämne kan ha.

  5. form

    form, enhet i den hierarkiska klassifikationen inom botaniken.

  6. bunden form

    bunden form, vers i strikt mening, med ett regelbundet återkommande metriskt mönster och ofta med någon form av rim.

  7. formalism

    formalism, i allmän bemärkelse betonande av formens (i motsats till innehållets) betydelse eller strängt iakttagande av formerna för något; även ett formaliserat system för att beteckna något.

  8. form

    form, i musikaliska sammanhang det sammanlagda resultatet av musikens sammanhållande och konstruktiva krafter.

  9. form

    form, term inom litteraturvetenskapen med två klart skilda betydelser.

  10. formelracing

    formelracing, tävlingar på asfalterade banor med ensitsiga bilar med friliggande hjul och i övrigt konstruerade enligt FIA:s bestämmelser.