källkritik, vetenskaplig metod som utvecklats inom historievetenskaperna, men som används mer allmänt, exempelvis av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, liksom inom journalistiken.

förintelsen (engelska holocaust, hebreiska shoa), benämning på nazisternas folkmord på judar under andra världskriget 1939–45.

nationalism, tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende.

medeltiden, benämning på den epok som ligger mellan den romerska antiken och den tidigmoderna eller ”nyare” tiden.

globalisering, förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden.

kvalitativ metod, inom samhällsvetenskaperna ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder.

renässans, stil inom konst och litteratur eller epok inom den västerländska historien.

kvantitativ metod, ett samlingsbegrepp inom samhällsvetenskaperna för de arbetssätt där forskaren systematiskt samlar in empiriska och kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt från dessa bearbetade data analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser.

Manhattanprojektet, engelska Manhattan Project, täcknamn för det projekt som inleddes av den amerikanske presidenten Roosevelt 1941 och som utnyttjade den nya kärnfysiken för att framställa en atombomb.

genredigering, geneditering, genomredigering, genomeditering, genteknik som möjliggör specifika, riktade förändringar i DNA-sekvensen hos levande organismer genom användning av enzymer, särskilt nukleaser.