fragmentering, sönderdelning; en process vid människans exploatering av olika biotoper som leder till dessas uppstyckande i smärre ”öar” omgivna av ”hav” av annan biotoptyp.

fragmentering, sönderdelning; en typ av vegetativ fortplantning som innebär att en del av organismen bryts av, sprids och ger upphov till en ny individ.

fragmentkomplettering, testuppgift som används bl.a. för att belysa skillnaden mellan explicit och implicit minne (jämför explicit minne).

fragmentering, sönderdelning; brist på sammanhang i t.ex. kunskap och verklighetsbild.

fragmentkapsel, typ av frukt som finns hos bl.a. snärjor, mållor och skogsstjärna.

fragmen´t subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: frag-ment-et

elektrofores, vandring av elektriskt laddade molekyler eller partiklar genom en vätska under inverkan av ett elektriskt fält.

Konstantin den store, Konstantin I (Flavius Valerius Constantinus), född troligen 272 eller 273, död 22 maj 337 e.Kr., romersk kejsare, son till Constantius I och Helena.

lava är smälta bergarter som stiger upp ur en vulkan och flyter ut på markytan.

Gilgamesheposet, det mest välkända av alla epos från det forntida Främre Orienten.