fram`bringa verb ~de äv. frambragte, ~t äv. frambragt, pres. ~r ORDLED: fram--bring-ar SUBST.: frambringande

gen, arvsanlag, en i genomet (arvsmassan) grundläggande enhet som överför ärftliga egenskaper från förälder till avkomma.

generator, elektrisk generator, se elektriska maskiner.

kreativitet, förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv.

fysik, ursprungligen benämningen på all naturvetenskap.

humanism, som historisk företeelse – vanligen i bestämd form, humanismen – ett bildningsprogram där människans förädling antas bäst bli förverkligad genom studiet och efterliknandet av den grekisk-romerska antiken.

natur är ett komplicerat begrepp; enligt Arthur Lovejoy har ordet och dess avledningar i engelskan åtminstone 66 betydelser.

generator, anordning för alstring av speciellt gasformiga ämnen, t.ex. acetylengenerator, ånggenerator.

valar, Cetacea, ordning däggdjur med ca 80 nutida arter fördelade på de två underordningarna bardvalar och tandvalar.

kreationism, föreställningen att världen skapades i enlighet med berättelsen i Första Mosebok, dvs. på sex dagar vid en bestämd historisk tidpunkt, oftast beräknad till ca 4 000 år f.Kr.