fram`tvinga verb ~de, ~t äv. framtvungit, ~d äv. framtvungen, ~de äv. framtvungna ORDLED: fram--tving-ar SUBST.: framtvingande

Vietnamkriget, väpnad konflikt 1957–75 som hade sin bakgrund i det så kallade Indokinakriget 1946–54, vilket ledde till att Vietnam blev självständigt men delades längs 17:e breddgraden i ett kommunistiskt styrt Nordvietnam under ledning av Hô Chi Minh och ett USA-orienterat Sydvietnam där Ngô Đinh Diêm 1955 blev president.

emigration, utvandring.

miljonprogrammet, sammanfattande benämning på den bostads- och bostadsbyggnadspolitik som bedrevs i Sverige under perioden 1964–75.

totalitarism, dels en tyrannisk styrelse, utövad i hela folkets namn och med dess frivilliga eller framtvingade stöd, dels ideologin bakom en sådan styrelse.

fetma, abnorm ansamling av fettvävnad i kroppen, vanligen liktydigt med övervikt.

abdikation innebär att en kung eller en drottning avgår.

Washington, George, född 22 februari 1732, död 14 december 1799, amerikansk militär och statsman, USA:s förste president 1789–97, generallöjtnant 1798.

Bismarck, Otto von, född 1 april 1815, död 30 juli 1898, preussisk och tysk statsman, grundare av Tyska riket 1871.

FNL, Front national de libération du Viêt-nam du Sud, vietnamesiska Mât-trân Giai-phong Miên-nam, Sydvietnams nationella befrielsefront, grundad 20 december 1960 för att bekämpa den sydvietnamesiske presidenten Ngô Dinh Diêms regim och befria Sydvietnam från USA-imperialismen.