front, den lutande gränszonen mellan två luftmassor av olika temperatur (egentligen densitet), ett av grundbegreppen inom meteorologin.

front innebär i krig det område där striderna äger rum.

frontallob (av frontal), lobus frontalis, pannlob, främre delen av storhjärnan.

Front National, franskt politiskt parti, se Nationell samling.

frontal, frontalis, anatomisk term: tillhörande pannan, pannbenet eller främre delen av kroppen eller av ett organ.

fronton, ursprungligen triangelformat gavelparti på ett grekiskt eller romerskt tempel, motsvarande takets utformning; senare även benämning på triangel- eller segmentformat gavelmotiv använt som krön på fasad, fasadparti, port- eller förstuomfattning.

front, inom bergtekniken den plats i ett brytningsrum eller i en tunnel (ort) där själva bergbrytningen (drivningen), dvs. normalt borrnings- och sprängningsarbete, pågår.

front, inom oceanografin beteckning för de skarpa gränszonerna i oceanerna mellan vattenmassor av olika temperatur och salthalt (olika densitet), vilka styrs av samma dynamiska processer som atmosfären.

frontespis (jämför franska frontispice, av medeltidslat. frontispicium ’ansikte’, ’fasad’, egentligen ’betraktande av ansiktet’, av latin frons ’panna’ och specio ’se’), gavelförsedd, svagt framskjuten fasaddel på en byggnads långfasad som vanligen markerar dennas mittparti.

frontalperspektiv, egentligen frontalaspekt , betecknar i bildkonsten en framställning med åskådlig rumsverkan där föremål och rum presenteras med tydlig framåtriktning mot betraktaren.