fyllosilikater, skiktsilikater, typ av silikat vars struktur karakteriseras av skikt uppbyggda av SiO ₄-tetraedrar som delar tre av sina syreatomer med närmast belägna tetraedrar.

fyll´o subst. ~t ~n ORDLED: fyll-ot

fyllokladium, grynigt eller mer eller mindre bladlikt fjäll som hos bägarlavar, trattlavar och påskrislavar sitter i stort antal på de bålgrenar som utgår från den primära, basala bålen.

fyllomani, tillstånd då blad eller bladdelar utvecklas från ställen på växten där blad normalt ej utvecklas, t.ex. från bladytan hos vissa begonior och från frukten hos äpple.

fyllotaxis, växters förmåga att alltefter ljustillgången rikta bladen så att de får så mycket ljus som möjligt.

fyllodium, bladskaft som övertagit bladskivans roll och blivit bladlikt utplattat, samtidigt som den egentliga bladskivan helt reducerats.

fyllokladium, stamdel av ett skott vilken övertagit bladets uppgifter i samband med att det blivit bladlikt utplattat, samtidigt som de egentliga bladen mer eller mindre helt försvunnit.

fyllokinon, fytonadion, vitamin K₁, en svagt gul olja, som är ett derivat av menadion.