-
fyllosilikater,
skiktsilikater, typ av silikat vars struktur karakteriseras av skikt uppbyggda av SiO
4-tetraedrar som delar tre av sina syreatomer med närmast belägna tetraedrar.
-
fyll´o subst. ~t ~n
ORDLED: fyll-ot
Svensk ordbok
-
fyllokladium, grynigt eller mer eller mindre bladlikt fjäll som hos bägarlavar, trattlavar och påskrislavar sitter i stort antal på de bålgrenar som utgår från den primära, basala bålen.
-
fyllomani, tillstånd då blad eller bladdelar utvecklas från ställen på växten där blad normalt ej utvecklas, t.ex. från bladytan hos vissa begonior och från frukten hos äpple.
-
fyllotaxis, växters förmåga att alltefter ljustillgången rikta bladen så att de får så mycket ljus som möjligt.
-
fyllodium, bladskaft som övertagit bladskivans roll och blivit bladlikt utplattat, samtidigt som den egentliga bladskivan helt reducerats.
-
fyllokladium, stamdel av ett skott vilken övertagit bladets uppgifter i samband med att det blivit bladlikt utplattat, samtidigt som de egentliga bladen mer eller mindre helt försvunnit.
-
fyllokinon,
fytonadion,
vitamin K1, en svagt gul olja, som är ett derivat av menadion.