fysik, ursprungligen benämningen på all naturvetenskap.

matematisk fysik, det tillämpningsområde inom matematiken som behandlar modeller av fysikaliska fenomen.

icke-linjär fysik, begrepp som i huvudsak omfattar alla fysikaliska system, både i vardagslivet och i laboratorierna.

fysikalisk pendel, ursprungligen reglermekanism i ur, som även använts vid studier och mätning av tyngdaccelerationen, förhållandet tung/trög massa m.m.

statistisk fysik, gemensam benämning på metoder att beskriva materiens egenskaper och skeenden med utgångspunkt från dess atomära struktur.

fysikalism, filosofisk uppfattning enligt vilken alla meningsfulla påståenden ytterst kan föras tillbaka till påståenden om fysiska föremål eller processer.

fysikalisk kemi, den gren av kemin som behandlar gränsområdet mellan fysik och kemi, bl.a. sambanden mellan ämnens struktur och fysikaliska egenskaper, lagarna för energiomsättning, hastigheter och jämviktslägen för kemiska reaktioner samt teorin för kemisk bindning.

experimentell fysik, arbetssätt inom fysiken som innebär att man konstruerar (eller köper) apparater med vilkas hjälp man studerar fysikaliska processer och fenomen och mäter de fysikaliska storheter som karakteriserar dessa.

fysikalisk terapi, behandling med värme, kyla, ljus, elektricitet, rörelser och massage.

fysikaliska undersökningsmetoder, sammanfattande benämning på de metoder som en läkare använder vid undersökningen av en patient och vilka bygger på vad läkaren kan se, höra, känna och lukta.