fysik, ursprungligen benämningen på all naturvetenskap.

matematisk fysik, det tillämpningsområde inom matematiken som behandlar modeller av fysikaliska fenomen.

fysikalisk pendel, ursprungligen reglermekanism i ur, som även använts vid studier och mätning av tyngdaccelerationen, förhållandet tung/trög massa m.m.

icke-linjär fysik, begrepp som i huvudsak omfattar alla fysikaliska system, både i vardagslivet och i laboratorierna.

fysikalism, filosofisk uppfattning enligt vilken alla meningsfulla påståenden ytterst kan föras tillbaka till påståenden om fysiska föremål eller processer.

teoretisk fysik, utveckling och analys av modeller för fysikaliska fenomen samt syntes av modeller till mer heltäckande teorier.

statistisk fysik, gemensam benämning på metoder att beskriva materiens egenskaper och skeenden med utgångspunkt från dess atomära struktur.

fysikalisk kemi, den gren av kemin som behandlar gränsområdet mellan fysik och kemi, bl.a. sambanden mellan ämnens struktur och fysikaliska egenskaper, lagarna för energiomsättning, hastigheter och jämviktslägen för kemiska reaktioner samt teorin för kemisk bindning.

kondenserade materiens fysik, engelska condensed matter physics, behandlade i början huvudsakligen fasta kristallina ämnen och kallades då fasta tillståndets fysik.

experimentell fysik, arbetssätt inom fysiken som innebär att man konstruerar (eller köper) apparater med vilkas hjälp man studerar fysikaliska processer och fenomen och mäter de fysikaliska storheter som karakteriserar dessa.