föreställning, begrepp inom filosofin vars innebörd bestämts mycket olika under tidernas lopp.

Världen som vilja och föreställning, Die Welt als Wille und Vorstellung, den tyske filosofen Arthur Schopenhauers huvudverk, publicerat 1818 (kompletterat 1844).

fö`reställning subst. ~en ~ar ORDLED: före--ställ-ning-en

antiken, benämning på tidsperioden ca 800 f.Kr.–500 e.Kr. i Greklands och Roms historia.

nationalism, tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende.

religion, en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition.

socialism, benämning på såväl en uppsättning politiska ideal som rörelser eller partier som arbetar för att förverkliga dessa ideal.

Lenin (egentligen Uljanov), Vladimir Iljitj, född 10 april 1870 (22 april enligt nya stilen), död 21 januari 1924, rysk och sovjetisk politiker och marxistisk teoretiker, sitt lands ledare från 1917.

genus, begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.

meänkieli, tidigare benämnd tornedalsfinska, ett språk som talas i svenska Tornedalen och Malmfälten.