psykoterapeutiskt förhållningssätt , ett professionellt förhållningssätt inom vård och omvårdnad, inriktat på att stödja vårdtagare i känslomässigt utsatta, ovissa eller hotfulla situationer och grundat på psykologiska kunskaper.

förhåll`ningssätt subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: för-håll-nings--sätt-et

språksociologi, även, med en oftast synonym benämning, sociolingvistik, vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som socialt beteende.

humanism, som historisk företeelse – vanligen i bestämd form, humanismen – ett bildningsprogram där människans förädling antas bäst bli förverkligad genom studiet och efterliknandet av den grekisk-romerska antiken.

diskurs betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet.

humanism, i filosofisk bemärkelse ett etiskt-estetiskt förhållningssätt som grundas i en normativ uppfattning av människans väsen.

attityd, kroppsställning, kroppshållning, pose; eller inställning, förhållningssätt.

litteracitet, begrepp använt för verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande.

privatreligiositet, vanlig benämning på individers andliga sökande utanför traditionella trosläror, oberoende av religiösa institutioner.

kärlek beskrivs av de flesta människor som en varm och intensiv känsla av ömhet, omtänksamhet och känslomässig närhet som kan, men inte behöver, vara förknippad med sexuell åtrå.