generalisering, härledning av allmän slutsats från enskilda exempel.

generalise´ring [ʃ-] subst. ~en ~ar ORDLED: gen-er-al-is-er-ing-en

demografi, befolkningslära, den vetenskap som ägnas studier av befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning, samt av förändringar i befolkningsstrukturen förorsakade av demografiska händelser.

fördom, negativ inställning mot individer och företeelser vilken bygger på vissa lätt identifierbara egenskaper hos dessa utan att annan tillgänglig information blir beaktad.

baser, inom kemin ämnen som kan ta upp protoner (t.ex. OH ^–, NH ₃, CO ₃ ^2–).

syror, inom kemin ämnen som kan avge protoner, H ⁺.

ontologi, läran om det varande, en del av metafysiken; i modern mening läran om de begrepp eller kategorier som man behöver anta för att kunna ge en sammanhängande, motsägelsefri och uttömmande beskrivning och förklaring av (någon del av) verkligheten.

Einstein, Albert, född 14 mars 1879, död 18 april 1955, tysk-schweizisk-amerikansk fysiker, förgrundsgestalt inom 1900-talets fysik.

intelligens, i dagligt tal detsamma som förstånd, skarpsinne, begåvning eller tankeförmåga.

lag, föreskrift om hur vi bör handla (normativ lag) eller beskrivning av en faktiskt existerande regelbundenhet, till exempel i naturen (deskriptiv lag).