glosa, i samband med språkinlärning o.d. enskilt ord ur ett främmande språk; inom språkvetenskapen ord i handskrift som är försett med översättning (i marginalen); även om översättningen av ett sådant ord.

glo`sa subst. ~n glosor ORDLED: glos-an

glossa, språkvetenskaplig term: förklaring till svårt ord eller textställe.

illyriska, indoeuropeiskt språk, som har fått sin benämning efter det gamla Illyrien, dvs. nordvästra Balkanhalvön.

Thomsen, Søren Ulrik, född 1956, dansk författare.

thrakiska, utdött fornspråk, under antiken talat av thrakerna i nuvarande Bulgarien och norra Grekland.

glo`sig adj. ~t ORDLED: glos-ig

Rashi (egentligen Salomo ben Isaac), 1040–1105, judisk exeget och teolog från Rhenlandet.

Dottore, egentligen Il Dottore, stående figur inom commedia dell’arte, som satiriserar renässanshumanismens pedant, och ur vars mun grekiska och latinska glosor flödar tillsammans med mycket lärdomsprål av juridisk eller medicinsk art.

Glostorp, före detta församling i Lunds stift, Malmö kommun, Skåne (Skåne län), numera ingående i Oxie församling.