glosa, i samband med språkinlärning o.d. enskilt ord ur ett främmande språk; inom språkvetenskapen ord i handskrift som är försett med översättning (i marginalen); även om översättningen av ett sådant ord.

illyriska, indoeuropeiskt språk, som har fått sin benämning efter det gamla Illyrien, dvs. nordvästra Balkanhalvön.

glossa, språkvetenskaplig term: förklaring till svårt ord eller textställe.

glo`sa subst. ~n glosor ORDLED: glos-an

glo`sig adj. ~t ORDLED: glos-ig

thrakiska, utdött fornspråk, under antiken talat av thrakerna i nuvarande Bulgarien och norra Grekland.

Dottore , egentligen Il Dottore, stående figur inom commedia dell’arte, som satiriserar renässanshumanismens pedant, och ur vars mun grekiska och latinska glosor flödar tillsammans med mycket lärdomsprål av juridisk eller medicinsk art.

Rashi (egentligen Salomo ben Isaac), 1040–1105, judisk exeget och teolog från Rhenlandet.

Thomsen, Søren Ulrik, född 1956, dansk författare.

Glostorp, före detta församling i Lunds stift, Malmö kommun, Skåne (Skåne län), numera ingående i Oxie församling.