gravsten, en typ av gravvård.

gra`vsten subst. ~en ~ar ORDLED: grav--sten-en

Rushdie, Sir Salman, född 19 juni 1947, indisk-brittisk (engelskspråkig) författare.

egyptisk religion under faraonisk tid präglades helt av landets miljö.

nekropol, gravstad, begravningsplats.

Kolmodin, släkt som enligt obestyrkt uppgift härstammar från länsmannen Erik Jonsson (död tidigast 1626) i Koldemo i Arbrå socken i Hälsingland.

ringerikestil, djurornamentikstil från slutet av 900-talet och 1000-talet som fått sitt namn efter en grupp runstenar med djur- och växtmotiv i Ringerike-området norr om Oslo.

medaljong, skulptural relief, vanligen rund men också oval, försedd med ett profilporträtt eller en symbolisk bild, avsedd att hänga på en vägg eller byggnad eller sättas på en gravsten.

ära, skyldighet, vilja, Georg Carl von Döbelns valspråk som friherre.

gravtäcke, stenkläde , enligt medeltida sed ett rektangulärt täcke att pryda helgons och förnäma personers gravsten med.