halt, i numismatiken ett guld- eller silvermynts innehåll av ädelmetall.

haltande rättsförhållande, rättsförhållande som gäller i vissa länder men inte i andra, oftast på grund av skillnader i ländernas internationella privaträtt och internationella processrätt.

Haltenbanken, område utanför norska kusten, i höjd med Trondheim, med fiskebankar samt olje- och gasfält, t.ex. Draugen, Heidrun, Åsgard och Tyrihans.

halter, hantelliknande tyngd av sten eller metall, använd av grekiska längdhoppare under antiken.

halterer, detsamma som svängkolvar, dvs. balansorganen hos insektsordningen tvåvingar.

Halticinae, tidigare vetenskapligt namn på underfamiljen jordloppor i skalbaggsfamiljen bladbaggar, numera Alticinae.

Haltiatunturi, det finska namnet på Halde fjäll.

3halt interj.

1halt adj., neutr. ~

2halt subst. ~en ~er ORDLED: halt-en