huvudbonad har dels burits av det primära skälet att utgöra skydd mot kyla, regn, sol, hetta, stötar, slag m.m., dels brukats som prydnad och som en symbol för att markera t.ex. status.

huvudbonad [hu`v- äv. huv`-] subst. ~en ~er ORDLED: huvud--bon-ad-en

Vishnu, Viṣṇu, indisk gud.

dräkt, en uppsättning kläder som bärs av en person samtidigt, eller ett plagg som utgör enda beklädnad.

uniform, likformig, i regler fastställd tjänstedräkt för en bestämd samhällsgrupp.

horklut, horhuva , huvudbonad som man förr och ännu under 1800-talet kunde ålägga s.k. otuktiga kvinnor att bära för att därmed markera att en hora varken var ungmö (med bart hår) eller ärbar hustru (med hår uppsatt under en huvudbonad).

pastafari, pastafarianism, parodiskt trossamfund och social rörelse som har det flygande spagettimonstret som sin gudom.

tiara, värdighetstecken i form av en hög, toppig huvudbonad, buren av fornorientaliska härskare och från 800-talet av påven.

fets, huvudbonad, se fez.

horhuva, huvudbonad, se horklut.