inaktiv [-i´v el. in´-] adj. ~t ORDLED: in-akt-iv

lysosomer, organeller i kärnförsedda (eukaryota) celler som innehåller enzymer med förmåga att bryta ned organiska ämnen.

inaktivite´t subst. ~en ORDLED: in-akt-iv-itet-en

diffusion, spontan materialtransport eller utbredning av ett ämne, orsakad av slumpvisa förändringar i egenrörelserna hos ämnets atomer eller molekyler.

groddjur, amfibier, Amphibia, klass ryggradsdjur med drygt 4 000 nu levande arter fördelade på de tre ordningarna stjärtgroddjur, stjärtlösa groddjur och maskgroddjur.

spor, hos växter, alger och svampar en en- till flercellig, könlös förökningskropp, som ofta bildas av ett särskilt organ, ett sporangium, och som frigörs och utvecklas till en ny individ.

mjölksyra, α-hydroxipropionsyra, CH₃CH(OH)COOH, färglös vätska som har sirapskonsistens och som absorberar fukt ur luften.

laktos, mjölksocker, en disackarid uppbyggd av galaktos som är förenad med glukos genom en β-1,4-glukosidbindning.

kortison, 11-dehydrokortisol, inaktiv kortikosteroid som i kroppen genom reduktion omvandlas till kortisol.

fytokromer, grupp proteiner som fungerar som fotoreceptorer och finns i alla växter och i vissa alger och cyanobakterier.