injektion, inom medicinen och veterinärmedicinen insprutning av t.ex. läkemedel, hormon, vitamin, vaccin eller annat biologiskt aktivt ämne i vätskeform hos en patient.

injektion (latin iniectio, av inicio egentligen ’kasta in i’, ’föra in i’), i matematiken en avbildning som är injektiv, dvs. där två olika punkter alltid avbildas på olika punkter.

injektionsmissbruk, intag av narkotika med injektionsspruta, i allmänhet genom intravenös tillförsel.

injektionsmetallurgi, metallurgiska förfaranden varvid en smältas kemiska sammansättning ändras genom reaktion med injekterat pulver.

injektion [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: in-jekt-ion-en

födelsekontroll, antikonception, metoder för att förhindra befruktning (konception) vid samlag.

eutanasi, begrepp vars ursprungsbetydelse är en lugn död som inte föregås av smärta, ångest eller annan plåga.

astma, asthma bronchiale, bronkialastma, sjukdom vars huvudsymtom är återkommande attacker av andningssvårigheter, pipande eller väsande andning, känsla av trånghet i bröstet samt hosta.

glukagon, polypeptidhormon bestående av 29 aminosyror, vilket bildas i så kallade A-celler (alfaceller) i bukspottkörtelns langerhansska öar.

Shwartzman-fenomen, medicinsk term för sällsynta men starka effekter som hänförs till gramnegativa bakteriers endotoxin.