intendent, titel vid vissa institutioner för person med uppgift att förestå eller förvalta, t.ex. museiintendent, sjukhusintendent.

Intendenturkåren, en 1880 inrättad personalkår för arméns intendenter, förrådsförvaltare m. fl. med generalintendenten som chef.

intendentur, allmänt en (militär) intendents verksamhetsområde, förr benämnt intendenturtjänst, som var en militär tjänstegren för anskaffande, tillhandahållande och vård av livsmedel, drivmedel, bränsle samt allmän hushållning.

Intendenturförvaltningsskolan inrättades 1942 i Stockholm för den utbildning i intendenturtjänst, förrådstjänst och kassatjänst som erfordrades för anställning som officer eller underofficer i Intendenturkåren (som upphörde 1990).

intenden´t subst. ~en ~er ORDLED: in-tend-ent-en

försvarets intendentkår, en för Försvarsmakten gemensam personalkår bestående av officerare med särskild intendentutbildning.

Försvarets intendenturverk, statlig myndighet 1963–68, inrättad genom sammanslagning av de tidigare Arméintendenturförvaltningen, Marinförvaltningens intendenturavdelning samt Flygförvaltningens intendenturbyrå.

intendentu´r subst. ~en ~er ORDLED: in-tend-ent-ur-en

Faraday, Michael, född 22 september 1791, död 25 augusti 1867, brittisk fysiker och kemist.

Nordenskiöld, Adolf Erik, född 18 november 1832, död 12 augusti 1901, friherre, mineralog och polarforskare; jämför släktartikel Nordenskiöld.