jurist, i strikt mening benämning på person som avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen; även person (med sådan eller motsvarande examen) som arbetar i ett juristyrke.

juristexamen, slutlig examen från juristutbildningen 1977–86 samt sedan 2007 (jämför juris kandidat).

jurist´ subst. ~en ~er ORDLED: jur-ist-en

juristvälde, benämning med kritisk underton på ett förhållande då jurister med domarutbildning (”tingsmeriterade”) präglar förvaltningen.

juristeri, i klandrande mening strikt och formalistiskt tänke- och handlingssätt.

förintelsen (engelska holocaust, hebreiska shoa), benämning på nazisternas folkmord på judar under andra världskriget 1939–45.

Svensk Juristtidning, SvJT, tidskrift, grundad 1916.

Internationella juristkommissionen, International Commission of Jurists, ICJ, kommission av jurister från olika länder som ska övervaka att reglerna för mellanfolkliga förhållanden tillämpas, grundad 1952.

häxprocesser, processer mot personer som ansågs bedriva trolldom.

shia, shī˙a, förkortning av shī˙at ˙Alī (’Alis parti’), den gren av islam som (i motsats till sunni) räknar Ali ibn Abi Talib och manliga ättlingar till honom och Fatima som det muslimska samfundets legitima ledare (se Ali).