kalibre´ra verb ~de ~t ORDLED: kalibr-er-ar SUBST.: kalibrerande, kalibrering

kalibrering, ursprungligen bestämning av kalibern hos eldvapen.

normal, materialiserat mått, mätinstrument eller mätsystem som är avsett att definiera eller reproducera en måttenhet eller multipler av en måttenhet.

ljusmätare, instrument som mäter ljusstyrka och graderas så att resultatet kan omsättas i exponeringsdata för fotografering.

kol-fjorton-datering, kol-14-datering, ¹⁴C-datering, åldersbestämningsmetod som utnyttjar den radioaktiva kolisotopen ¹⁴C.

återkoppling, engelska feedback, principen att föra tillbaka signaler från ett system och låta denna information i sin tur påverka systemet.

normalvatten, eau de mer normale , havsvatten som används som standard vid bestämning av havsvattnets salthalt.

ekolod, instrument främst avsett för avståndsbestämning i vatten genom akustiska signalers reflexion.

brotschning, finbearbetningsmetod som används inom verkstadsindustrin då snävare toleranser och finare yta önskas efter borrningsoperationer.

spårbarhet, egenskap hos visat mät- eller analysvärde eller hos värdet på en normal som innebär att värdet kan hänföras till storleken på en allmänt accepterad referens.