1. kammare

    kammare, avdelning i en folkrepresentation, till exempel i Sverige under tvåkammarsystemets tid (första kammaren, andra kammaren).

  2. Kammarkollegiet

    Kammarkollegiet, Stockholm, centralt ämbetsverk under finansdepartementet.

  3. kammare

    kammare, benämning på vissa hålrum i kroppsorgan, t.ex. hjärtats högra och vänstra kammare (se hjärta) och ögats främre och bakre kammare (se öga).

  4. kamma

    kamma, motsvarigheten på pali inom den buddhistiska theravadaläran till sanskrit karma i dess betydelse av ’handling som binder till återfödelse’.

  5. Kamma Rahbek

    Rahbek, Karen Margarete (Kamma), född Heger, 1775–1829, dansk kulturpersonlighet.

  6. kammaren

    kammaren, ett av Gustav Vasa uppbyggt ämbetsverk för centralmaktens finansförvaltning, föregångare till Kammarkollegiet.

  7. kammarmusik

    kammarmusik, ursprungligen musik att utföras i en ”kammare”, vanligen en furstes, i motsats till musik för kyrkan och teatern.

  8. kammarspel

    kammarspel, teaterpjäs i mindre format med få roller och sparsam dekor, avsedd att spelas i en liten lokal.

  9. kammaneter

    kammaneter, Ctenophora, djurstam med ca 100–150 kända arter i världens alla hav, varav fyra regelbundet i svenska vatten, bl.a. havskrusbär.

  10. kamma

    kamm`a verb ~de ~t ORDLED: kamm-ar SUBST.: kammande, kamning
    Svensk ordbok