Kant, Immanuel, född 22 april 1724, död 12 februari 1804, tysk filosof, professor i logik och metafysik i Königsberg från 1770.

kant på mynt är den yttersta delen av ett mynts yta.

kantor, sångare med liturgisk-musikaliska uppgifter som försångare eller körledare i judiska och kristna gudstjänster.

kantarell är en god matsvamp.

kantianism, filosofi som bygger på Immanuel Kants tankar.

Kant–Laplaces nebularhypotes, den historiskt viktigaste idén om solsystemets uppkomst.

kanteffekt, olikheten mellan perifera och centrala delar av ett vegetationsområde (jämför ekoton) eller en försöksparcell.

Kant, Hermann, 1926–2016, tysk (ursprungligen östtysk) författare.

kantlök, Allium lusitanicum (synonym Allium senescens), art i familjen amaryllisväxter.

kantele, stränginstrument av typen cittra, förekommande i Finland (Karelen, soittu), Estland ( kannel), Lettland ( kuokles/kokle) och Litauen ( kanklės) samt angränsande delar av Ryssland ( gusli).