-
kantra
kan`tra verb ~de ~t ORDLED: kant-rar SUBST.: kantrande, kantringSvensk ordbok -
Vasa
Vasa, Wasa, Wasan, Wasen, svenskt örlogsskepp (regalskepp) byggt på Stockholms skeppsgård (nuvarande Blasieholmen) 1626–28.
-
båt
båt, farkost för färd på vatten, framdriven med hjälp av paddlar, åror, segel eller motor och som uppfyller Arkimedes princip.
-
idrottshistoria
idrottshistoria, vetenskapligt studium av idrottens historia. -
T-vippa
T-vippa, inom elektroniken (datortekniken) en logisk krets som utgörs av en vippa med en insignal som avgör om vippan ska kantra eller inte. -
Japan
Japan, stat i östra Asien.
-
Tirpitz
Tirpitz, tyskt slagskepp (41 700 ton) sjösatt 1941; systerfartyg till Bismarck. -
bärgning
bärgning innebär att man bistår eller räddar fordon eller fartyg och/eller gods som förolyckats eller är i fara. -
Marika Stiernstedt
Stiernstedt, Maria ( Marika), pseudonymen Mark Stern, 1875–1954, författare. -
eskimåsväng
eskimåsväng, kanotmanöver med vilken kanotisten sittande i en kantrad kanot med hjälp av paddeln (eller handen) vänder kanoten på rätt köl.