kedja, maskinelement för kraft- och rörelseöverföring sammansatt av ledade länkar (vanligen metallplattor) och rörlig i ett plan.

kedja,   nyckelkedja, urkedja, anordning med länkar av styv tråd och böjlig i flera plan.

kedja, transportörkedja, anordning som används i utrustningar för materialhantering och som förekommer ledad i ett eller två plan.

2kedja [çä`d- el. çe`d-] verb ~de ~t ORDLED: kedj-ar SUBST.: kedjande

1kedja [çä`d- el. çe`d-] subst. ~n kedjor ORDLED: kedj-an

transkription, omskrivning, inom cellbiologin framställning av RNA med DNA som mall.

L-kedja, benämning på den mindre polypeptidkedjan i det par av sådana kedjor som utgör grundstommen hos en immunglobulinmolekyl.

H-kedja, benämning på den större, tyngre polypeptidkedja som tillsammans med den mindre L-kedjan bygger upp immunglobulinmolekylen, som består av två identiska kopior av vardera kedjan.

polymer, syntetiskt eller naturligt, oftast organiskt ämne som består av kedjeformiga molekyler.

proteiner, tidigare kallade äggviteämnen, makromolekyler uppbyggda av aminosyror sammanbundna till kedjor.