ke`lig adj. ~t ORDLED: kel-ig

kelat, kelatkomplex, metallkomplex i vilket metalljonen är bunden till minst en fleratomig ligand, så att en ringstruktur bildas.

komplexometrisk titrering, metod för kvantitativ kemisk analys av metalljoner baserad på titrering med en stark komplexbildare, vanligen en aminopolykarboxylsyra, som verkar som flertandad ligand (jämför kelat).

kelatkomplex, detsamma som kelat.

ligand, jon eller molekyl som är bunden till en centralatom i en komplex kemisk förening.

kelatbildare, fleratomiga, vanligtvis organiska molekyler, som samtidigt kan bindas direkt till en metalljon via minst två av sina atomer.

Kela, Kelach , bibliskt namn på den assyriska staden Kalah.

komplexbildning, kemisk reaktion vid vilken en metalljon i lösning reagerar med molekyler eller anjoner under bildning av ett metallkomplex.

Kéler, Béla, egentligen Adalbert von Kéler, 1820–82, ungersk tonsättare, violinist och kapellmästare.

kelderash, en dialekt, eller varietet, av det indoariska språket romani.