kippa är en liten mjuk och rund mössa som många judiska män använder.

kippapparat, apparat för framställning av gaser för laboratoriebruk ur ett fast ämne och en syra, t.ex. av koldioxid, vätesulfid och väte ur kalciumkarbonat, järn(II)sulfid respektive zink med salt- eller svavelsyra.

kipp`a verb ~de ~t ORDLED: kipp-ar SUBST.: kippande, kippning

kipper- och wipper-tiden, benämning inom numismatiken syftande på att man från ca 1618 i Tyskland med hjälp av en våg skilde ut bättre och något tyngre mynt för att smälta ned dem, blanda smältan med koppar och prägla nya och sämre mynt.

Wells, Herbert George, född 21 september 1866, död 13 augusti 1946, brittisk författare.

dreipölcher, tysk benämning på Sigismund III:s polska 3-groschenmynt, präglat från 1614.

kipp`skodd adj. kippskott ORDLED: kipp--skodd

kipp`sko subst. ~n ~r ORDLED: kipp--skon

ne`dkippad adj. nedkippat el. ne`rkippad nerkippat ORDLED: ned--kipp-ad, ner--kipp-ad

kip subst. ~en ~ar ORDLED: kip-en