-
kippa
kippa, ett slags kalott som är allmän bland nutidens religiösa judar.
-
kippa
kipp`a verb ~de ~t ORDLED: kipp-ar SUBST.: kippande, kippningSvensk ordbok -
kippapparat
kippapparat, apparat för framställning av gaser för laboratoriebruk ur ett fast ämne och en syra, t.ex. av koldioxid, vätesulfid och väte ur kalciumkarbonat, järn(II)sulfid respektive zink med salt- eller svavelsyra. -
H.G. Wells
Wells, Herbert George, född 21 september 1866, död 13 augusti 1946, brittisk författare. -
kipper- och wipper-tiden
kipper- och wipper-tiden, benämning inom numismatiken syftande på att man från ca 1618 i Tyskland med hjälp av en våg skilde ut bättre och något tyngre mynt för att smälta ned dem, blanda smältan med koppar och prägla nya och sämre mynt. -
dreipölcher
dreipölcher, tysk benämning på Sigismund III:s polska 3-groschenmynt, präglat från 1614. -
kippskodd
kipp`skodd adj. kippskott ORDLED: kipp--skoddSvensk ordbok -
kippsko
kipp`sko subst. ~n ~r ORDLED: kipp--skonSvensk ordbok -
nedkippad
ne`dkippad adj. nedkippat el. ne`rkippad nerkippat ORDLED: ned--kipp-ad, ner--kipp-adSvensk ordbok -
kip
kip subst. ~en ~ar ORDLED: kip-enSvensk ordbok