kod, regel som bestämmer hur en följd av symboler (siffror, bokstäver, tecken etc.) kan ersättas med en annan, ej nödvändigtvis lika lång följd.

kod, samling av normer.

kod, i databehandlingssammanhang annan benämning på källprogram.

kod, inom språkvetenskapen dels språk eller språkvarietet betraktad som ett system av tecken, dels, efter den brittiske språksociologen Basil Bernstein, en av sociala förhållanden och relationer betingad styrmekanism som bestämmer hur vi uttrycker och uppfattar betydelser.

kodväxling, inom språksociologin tvåspråkiga eller bidialektala personers växelvisa användande av mer än ett språk eller mer än en språkvarietet under ett och samma samtal.

binär kod är den typ av data som används för beräkningar i datorer. 

kodon (amerikansk engelska codon, av kod), nukleotidtriplett, kombination av tre nukleotider i mRNA som utgör koden för en aminosyra när en kvävebassekvens i en gen översätts till ett proteins aminosyrasekvens.

PIN-kod, engelska personal identification number, ’personligt identifieringstal’, lösenord, vanligtvis bestående av fyra siffror.

Minnesota-kod, ett klassifikationssystem som utvecklades i Minnesota, USA, för tolkning av EKG-registreringar.

PUK-kod,  personal unblocking key, säkerhetskod som lagras på en mobiltelefons SIM-kort.