kodifie´ra verb ~de ~t ORDLED: kodi-fi-er-ar SUBST.: kodifierande, kodifiering; kodifikation

stämplingsteori, socialpsykologisk teori som behandlar sambandet mellan avvikande beteende och det omgivande samhällets reaktion.

ortodox judendom, riktningar som håller fast vid traditionell judisk lära (ortodoxi), i regel även levnadssätt (ortopraxi).

ikon, en helig bild i den ortodoxa kyrkan.

ekvilibrium, jämvikt, balans; term använd av filosofen John Rawls i uttrycket reflektivt ekvilibrium för ett visst kriterium på etiska eller logiska reglers riktighet.

franskklassicism, i icke-fransk litteraturhistoria använd beteckning för en strömning i fransk 1600-talslitteratur.

Nikolaj I, 1796–1855, rysk tsar från 1825, son till Paul I.

etik, studiet av moraliska fenomen och föreställningar, av gammalt en gren av såväl filosofin som teologin.

graffiti kan utgöras av text, bild eller bådadera, ristat, skrivet eller målat, oftast olovligen på offentliga platser eller annans egendom för att dekorera eller för att uttrycka åsikter och känslor.

Sveriges rikes lag, den lag som antogs på riksdagen 1734, stadfästes av kung Fredrik I 23 januari 1736 och trädde i kraft 1 september 1736.