kognition, de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras.

social kognition, forskningsområde inom vilket studeras dels hur vi tänker om andra personer och om oss själva, dels relationerna mellan oss själva och andra.

kognitionsforskning, den vetenskap som studerar hur information representeras och bearbetas i naturliga system, i synnerhet den mänskliga hjärnan, och hur modeller därav kan göras i datorer och andra artificiella system.

kognition [kågniʃo´n el. kåŋniʃo´n] subst. ~en ORDLED: kogn-it-ion-en

kognitionsvetenskap, översättning av engelska cognitive science, se kognitionsforskning.

kognitiv, som avser kognition, kunskap, förstånd eller information.

personlighetspsykologi, gren av psykologin som är inriktad på att beskriva och förklara människors sätt att fungera i ett helhetsperspektiv, i motsats till områden som perception, kognition och motivation, vilka studerar delfunktioner hos individen.

psykisk störning, tillstånd av psykisk ohälsa som drabbar personligheten, känslolivet och kognitionen (hjärnans förmåga att tänka och korrekt tolka sinnesintryck) och som orsakar lidande och funktionsnedsättning.

psykologiska perspektiv, olika utgångspunkter från vilka människan kan betraktas, eftersom hon är en produkt av såväl biologiska som samhälleliga förutsättningar samtidigt som hon i viss mån står fri från dessa genom sin förmåga att förstå och reflektera över sin natur och sin belägenhet.

Bandura, Albert, 1925–2021, kanadensisk-amerikansk psykolog, professor vid Stanford University.