kompensation betyder ’ersättning’ (för förlust, skada eller brist).

kompensationsdjup, kompensationsnivå, inom limnologi och marinekologi det vattendjup där upptaget och avgivningen av koldioxid (eller av syre) hos fotosyntetiserande organismer är lika stora, dvs. den nivå där fotosyntesen kompenserar nedbrytningen.

kompensationspunkt, ljuskompensationspunkt, den lägsta ljusnivå (ibland angiven som irradians inom spektralområdet 400–700 nm) vid vilken växt eller fotosyntetiserande bakterie kan ha en nettoupptagning av koldioxid.

kompensationsnivå, detsamma som kompensationsdjup.

kompensation, ersättning för en förlust eller en brist av något slag. Som psykologisk fackterm: uppvägande av brister på ett område genom satsning på ett annat, mera fruktbart.

kompensationsdjup, kalkens kompensationsdjup , djup i havet vid vilket kalk (kalciumkarbonat) går i lösning.

kompensationspendel, pendel med en pendelstång tillverkad av två olika metaller eller metallegeringar och sådan att dess längd och därmed svängningstid är oberoende av temperaturvariationer inom ett intervall.

kompensation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: kom-pens-at-ion-en

kompensationsledighet, kompledighet, ledighet som arbetstagare enligt avtal erhåller som kompensation för övertidsarbete i stället för ersättning i pengar.

kompensationskriterier, inom nationalekonomisk välfärdsteori kriterier på huruvida en föreslagen, vanligen ekonomisk-politisk åtgärd (t.ex. en förändring av skattesystemet) hypotetiskt ökar eller minskar välfärden.