kondition, inom fysiologin förmågan att upprätthålla fysisk ansträngning över en längre tid.

konditionsträning, uthållighetsinriktad träning, baserad på att arbete med stora muskelgrupper som pågår i mer än två minuter kräver energiomsättning i närvaro av syre (aerob omsättning).

konditionalis, modus som uttrycks med verbböjning i vissa språk, t.ex. i franska och spanska.

konditionering, teknisk term för att försätta något i lämpligt tillstånd för vidare bearbetning eller användning, t.ex. garn för vävning, papper för tryckning eller deg för formning.

konditionstal, i numerisk analys mått på störningskänslighet vid numerisk lösning av ekvationer F( x) =y.

konditional sats, bisats som anger villkoret för att den överordnade satsens innehåll skall gälla.

konditionaldop, dopordning i romersk-katolska kyrkan när det uppstår tvivel om huruvida en person verkligen är döpt eller dopet är utfört på ett giltigt sätt.

konditional konjunktion, underordnande konjunktion (subjunktion) som inleder konditional sats, t.ex. om, ifall.

kondition [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: kond-it-ion-en

lax är en fisk som finns i haven runt Sverige och även i övriga Nordatlanten.