konventionell, traditionell, inte nyskapande (ofta med nedvärderande betydelse).

konventionell, på förhand överenskommen, t.ex. om signaler.

konventionella vapen, vapen som verkar främst genom kulor, tryck och splitter och har begränsad effekt.

konventionell [-ʃonel´] adj. ~t ORDLED: kon-vent-ion-ell

Vietnamkriget, väpnad konflikt 1957–75 som hade sin bakgrund i det så kallade Indokinakriget 1946–54, vilket ledde till att Vietnam blev självständigt men delades längs 17:e breddgraden i ett kommunistiskt styrt Nordvietnam under ledning av Hô Chi Minh och ett USA-orienterat Sydvietnam där Ngô Đinh Diêm 1955 blev president.

Varg, mindre oljefält i norska delen av kontinentalsockeln i Nordsjön, söder om 62:a breddgraden.

Lindgren, Astrid, född Ericsson 14 november 1907, död 28 januari 2002, författare.

FN, belgiska motorcyklar, tillverkade 1901–65.

gängbrottslighet, gängkriminalitet, brott som begås inom ramen för ett gruppsammanhang som har viss varaktighet och där brottsligheten spelar en inte obetydlig roll för gruppens identitet.

utilitarism, nyttomoral, moralisk doktrin som innebär att man alltid skall handla så att konsekvenserna av vad man gör blir så goda som möjligt i den meningen att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt.