konversion, omvandling, förändring, omvändelse: den process som enligt psykodynamisk teori omvandlar ångest till somatiska symtom, se konversionssyndrom.

konversion, konvertering, omvandling, förändring, omvändelse: inom kärntekniken omvandling av ett ämne som inte direkt kan användas som kärnbränsle till ett annat som kan användas.

konversionssyndrom, psykisk störning som enligt psykodynamisk teori uppkommer genom att ångest omvandlas (konverteras) till symtom som liknar symtom vid olika neurologiska sjukdomar.

inre konversion, term inom kärnfysiken: elektromagnetisk process, där ett exciterat tillstånd i en atomkärna sönderfaller genom emission av en elektron i konkurrens med gammastrålning.

konversionsprocess, inom kärnfysik: övergång mellan två energinivåer i atomkärnan som sker genom emission av konversionselektroner.

konversion [-verʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: kon-vers-ion-en

hysteri, heterogen grupp av psykiska störningar som med modern terminologi omfattar konversions-, somatiserings- och dissociationssyndrom samt histrionisk personlighetsstörning (jämför histrionisk personlighet, konversionssyndrom, somatiseringssyndrom och dissociation).

histrionisk personlighet (av histrion), tidigare kallad hysterisk eller hysteroid personlighet, personlighet som kännetecknas av överstarka, ibland dramatiska reaktioner på livshändelser och av benägenhet att dra till sig uppmärksamhet genom överdrifter i t.ex. tal och klädsel, att tycka, känna och göra som omgivningen (”kameleontreaktion”) och att lätt bli entusiasmerad men lika lätt uttråkad.

kärnbränsle, material som kan användas för framställning av energi i en kärnreaktor.

serokonversion, medicinsk term för förhållandet att antikroppar mot en viss mikroorganism saknas i en persons blodserum vid ett provtagningstillfälle men påvisas vid ett följande tillfälle.