-
koxa [kok`sa äv. kåk`sa]
verb ~de ~t
ORDLED: kox-ar
SUBST.: koxande
Svensk ordbok
-
koxartros, höftsjukdom som ger nedsatt rörlighet och smärta.
-
koks,
kox, bränsle som framställs genom pyrolys av stenkol varvid metan och andra kolväten avgår.
-
Koch,
Robert, 1843–1910, tysk läkare och bakteriolog, professor i hygien vid Berlins universitet från 1885.
-
Koch,
Ilse, 1906–67, tysk lägerövervakare i Buchenwald.
-
Koch,
Joseph Anton, 1768–1839, österrikisk konstnär, från 1795 huvudsakligen verksam i Rom.
-
Koch,
Heinrich Christoph, 1749–1816, tysk musikteoretiker och violinist.
-
Kocher,
Theodor, 1841–1917, schweizisk kirurg, professor i Bern 1872–1911.
-
Koch,
Marita, född 1957, östtysk löpare.
-
mys`koxe subst. ~n myskoxar
ORDLED: mysk--ox-en
Svensk ordbok