kredit, förhållandet att en kreditgivare (långivare) låter en kredittagare (låntagare) förfoga över en penningsumma (penningkredit) mot löfte om senare återbetalning av pengarna.

kredit, term inom bokföring, ett kontos skuld eller intäktssida.

kreditinstitut, gemensam benämning på företag som lånar ut pengar, t.ex. banker och kreditmarknadsföretag.

kreditprövning, kreditbedömning, granskning av en lånesökandes kreditvärdighet, bl.a. återbetalningsförmåga och förmåga att ställa och lämna säkerhet för den sökta krediten.

kreditpolitik, del av den ekonomiska politiken som syftar till att genom reglering och styrning av kreditmarknaden påverka tillgången och priset på krediter för olika ändamål samt därmed den allmänna ekonomiska aktiviteten i ett land.

kreditmarknad, marknad för lånat kapital, bildar tillsammans med aktiemarknad en kapitalmarknad.

kreditköp, köp vid vilket säljaren lämnar anstånd med betalningen av hela eller en del av priset för varan.

kreditmultiplikator, term som anger hur mycket banksystemets totala kreditgivning ökar (minskar) till följd av en ökning (minskning) i bankernas överskottsreserver.

kreditvärdighet, kreditvärde, resultatet av bedömningen av en låntagare och/eller hans obligationer och andra skuldbevis på marknaden.

kreditlimit, det högsta belopp till vilket ett kreditinstitut ger en låntagare kredit.