Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, den första jugoslaviska statsbildningen, proklamerad 1 december 1918 då sydslaverna i den kollapsande habsburgska dubbelmonarkin anslöt sig till Serbien.

kung`arike subst. ~t ~n ORDLED: kunga--rik-et

Förenade kungariket, United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, från 1927 officiell beteckning för den politiska sammanslutningen mellan Storbritannien och Nordirland.

Italien är ett land i södra Europa.

Preussen, tidigare hertigdöme, kungarike och delrepublik i Tyskland.

Wienkongressen, internationell konferens i Wien från september 1814 till juni 1815 med syfte att nyordna Europa efter Napoleontidens omvälvningar.

Karl XIV Johan, född 26 januari 1763, död 8 mars 1844, kung av Sverige och Norge från 1818 (i Norge kallad Karl III Johan).

Alexander den store var en grekisk kung som genom krig blev härskare över världens då, på 330-talet före Kristus, största rike.

Man, medeltida kungarike, se Isle of Man.

Isabella I (spanska Isabel I), kallad ”Isabella den katolska” (la Católica), 1451–1504, drottning av Kastilien från 1474 och av Aragonien från 1479, dotter till Johan II, halvsyster till Henrik IV.