-
ledning, komponent för överföring av elektrisk energi och elektriska signaler.
-
ledningsvävnad, växtvävnad specialiserad för ämnestransport.
-
ledningsförmåga, materiens förmåga att leda elektrisk ström och värme.
-
ledningsbana, nervtrådar som utgör den vita substansen i centrala nervsystemet, dvs. i hjärnan och ryggmärgen.
-
ledningsband, energiområde för en halvledare, där elektroner leder den elektriska strömmen.
-
elektricitet, fenomen som sammanhänger med anhopning och förflyttning av elektroner.
-
le`dning subst. ~en ~ar
ORDLED: led-ning-en
Svensk ordbok
-
n-ledning, elektrisk ledning i en halvledare med elektroner.
-
p-ledning innebär att den elektriska ledningen i en
halvledare sker med ”hål” (brist på elektroner).
-
skärmad ledning, inom elektrotekniken en eller flera isolerade ledare omgivna av metalliskt hölje; se vidare
skärm.