-logi, efterled med betydelsen ’lära’, ’vetenskap’.

logik, i vid bemärkelse grundläggande principer för en grupp företeelser eller lära om följdriktiga slutledningar inom något område (t.ex. kapitalets logik, forskningens logik).

logisk positivism, logisk empirism, filosofisk riktning som uppstod under 1920- och 1930-talen under intryck av framför allt fysikens och logikens utveckling under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

logistisk tillväxt, inom teorin för populationsdynamik förhållandet att individernas möjlighet att förverkliga sin maximala kapacitet att producera avkomma försämras alltmer ju större populationen blir, varvid populationens tillväxthastighet avtar.

logistik, från början en del i den militära triaden ”strategi, taktik och logistik”.

logisk krets, elektromagnetisk eller elektronisk krets som realiserar en elementär logisk operation eller funktion, t.ex. OCH, ELLER och ICKE.

logisk atomism, språkfilosofisk lära enligt vilken den språkliga satsen på väsentligen ett sätt kan återföras till sina enkla, i logisk mening odelbara, minsta meningsbärande komponenter.

logistik, föråldrad benämning på modern logik, särskilt på framställningar i form av logiska kalkyler.

logi [-ʃi´] subst. ~et äv. ~t, ~er äv. ~n ORDLED: logi-et

logier, korta, välformulerade, pregnanta utsagor, vanligen bevarade utan berättande ram.