lys`ten adj. lystet lystna ORDLED: lyst-en

lyster, glans, egenskap hos en yta på ett fast föremål att reflektera ljusstrålning.

guld, metalliskt grundämne, den första av människan kända metallen.

lyster, ljushållare för bord eller vägg med stomme i metall och dekor av slipade glasprismor.

lyster, skimrande metallhinna på keramik och glas, erhållen genom reducerande bränning av metalloxid.

Lystad, Magne, 1932–99, norsk orienterare.

glas, en amorf (ickekristallin) produkt (vanligtvis transparent) som framställs genom att sand och alkalier smälts tillsammans med till exempel kalk och blyoxid.

magnetit, något oegentligt kallat svartmalm, starkt magnetiskt mineral med sammansättningen Fe₃O₄.

grafit, mineral som utgör en modifikation av grundämnet kol.

mineral, naturligt förekommande, fast, kristallin och oorganisk substans med väldefinerad kemisk sammansättning, kristallstruktur och fysikaliska egenskaper.