lyster, glans, egenskap hos en yta på ett fast föremål att reflektera ljusstrålning.

lyster, ljushållare för bord eller vägg med stomme i metall och dekor av slipade glasprismor.

lyster, skimrande metallhinna på keramik och glas, erhållen genom reducerande bränning av metalloxid.

3lys´ter verb, pres. ORDLED: lyst-er

2lys´ter adj. ~t lystra

1lys´ter subst. ~n, lystrar el. lystrer ORDLED: lystr-ar

guld, metalliskt grundämne, den första av människan kända metallen.

mineral, naturligt förekommande, fast, kristallin och oorganisk substans med väldefinerad kemisk sammansättning, kristallstruktur och fysikaliska egenskaper.

grafit, mineral som utgör en modifikation av grundämnet kol.

lys`terfärg subst. ~en ~er ORDLED: lyster--färg-en