mass`mord subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: mass--mord-et

förintelsen (engelska holocaust, hebreiska shoa), benämning på nazisternas folkmord på judar under andra världskriget 1939–45.

folkmord, genocidium, internationellt straffrättsligt begrepp som introducerades efter andra världskriget.

terrorattentaten i Norge 2011, bombattentat 22 juli 2011 i centrala Oslos regeringskvarter följt av massmord på 69 personer på ön Utøya, varav de flesta var ungdomar tillhörande Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF, som vistades på ön för organisationens årliga sommarläger.

Boyne, John, född 1971, irländsk författare.

Babij Jar, ravin i utkanten av Kiev, Ukraina, platsen för ett massmord på judar.

Höss, Rudolf, 1900–47, tysk nazistisk polistjänsteman, kommendant i Auschwitz 1940–43 och under en period sommaren 1944.

folkmordet på armenierna, massmord på den armeniska befolkningen i Osmanska riket, förövat av en inre krets inom det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare 1915–17.

SS, förkortning för Schutzstaffeln (tyska, ’skyddsgrupper’), nazityskt halvmilitärt kampförbund med ursprung i Adolf Hitlers personliga livvakt.

Srebrenica, gruvstad i östra Bosnien och Hercegovina; 15 600 invånare (2014).