membran, tunn skiljevägg eller hinna, hos den levande cellen den struktur som omsluter cytoplasman och avgränsar den från den yttre miljön (cellmembran, plasmamembran) samt de strukturer som avgränsar organeller inuti cellen; en äldre benämning är enhetsmembran.

membran, klangalstrande element i musikinstrument; se membranofon.

membran, anatomisk term för hinnliknande bildning, t.ex. membrana tectoria, bindvävshinna mellan skallen och de översta halskotorna.

membran, term i strukturmekaniken: ett i rummet krökt ytbärverk.

membran, i kemitekniken tunn hinna eller skiljevägg av varierande material beroende på användningsområde.

membranfiltrering, kemiteknisk metod att med hjälp av ett semipermeabelt (halvgenomträngligt) membran dela upp lösningar, suspensioner och gaser i olika beståndsdelar.

membranpotential, membranspänning, elektrisk potentialskillnad (spänning) mellan ut- och insidan av cellmembraner.

biologiskt membran, se biologiska membraner.

Bowmans membran, ett tunt starkt skikt av kollagena fibrer i den ytliga delen av ögats hornhinna mellan epitellagret och bindvävsstommen (stromat), uppkallat efter William Bowman.

biologiska membraner, membraner som avgränsar alla levande celler samt vissa strukturer inuti cellerna (bl.a. kärna och mitokondrier) hos eukaryoter (t.ex. växter och djur) och som har speciella funktioner i cellens ämnesomsättning.