metamorfos, inom geologin omvandlingen av en ursprunglig bergart.

metamorfos (latin metamorphosis ’förvandling’, av likabetydande grekiska metamorphsis, av meta- och morfos), förvandling, omvandling.

metamorfos, inom medicinen term för en förändring av form och/eller struktur eller en övergång från ett stadium till ett annat.

Metamorfos, unglitterär grupp i Stockholm under förra hälften av 1950-talet.

metamorfos, som motiv i mytologi, saga m.m. förvandling av en människa till djur, växt, himlakropp e.d. De många antika myterna på detta tema har varit tacksamt stoff för författare och bildkonstnärer i alla tider.

metamorfos [-å´s] subst. ~en ~er ORDLED: meta-morf-os-en

allokemisk metamorfos, den typ av bergartsomvandling (metamorfos) som genom bort- och/eller tillförsel av material förändrar den ursprungliga sammansättningen hos det påverkade bergartsmaterialet.

retrograd metamorfos, diaftores, typ av omvandling (metamorfos) som en bergart nere i jordskorpan genomgår då temperaturen sjunker.

geotermisk metamorfos, belastningsmetamorfos, metamorfos hos ett bergartsmaterial i jordskorpan som genom överlagring bringats mot djupet och därmed mot ökat tryck och temperatur.

metamorfosteknik, musikalisk kompositionsteknik, där det tematiska materialet transformeras i en så radikal mening att det uppstår sekvenser av tematiska ”personlighetsförändringar”.