mur`kna verb ~de ~t ORDLED: murkn-ar SUBST.: murknande

ekoxe är Sveriges och till och med Europas största skalbagge.

slemsvampar, myxomyceter, Mycetozoa, grupp som har oklar systematisk placering men som numera vanligen förs till understammen amöbor.

liten ekoxe, Dorcus parallelopipedus, art i skalbaggsfamiljen ekoxbaggar.

humlebagge, Trichius fasciatus , art i skalbaggsfamiljen bladhorningar.

Morkinskinna (fornisländska, ’den murkna skinnboken’), samling av norska kungasagor i ett isländskt manuskript från slutet av 1200-talet.

bandkeramisk kultur, Mellaneuropas äldsta åkerbrukskultur, tillhör 4000-talet f.Kr. och har en vid utbredning från Maas och Rhen i väster till Dnestr i öster, och från Theiss och Donau i söder till mellersta Elbe i norr.

blåoxar, Platycerus, släkte i skalbaggsfamiljen ekoxbaggar med två arter i Sverige, Platycerus caraboides och Platycerus caprea.

dubbelklobaggar, Cephaloidae , familj skalbaggar som förekommer i kalltempererade områden på norra halvklotet och omfattar 20 arter, varav en i Sverige, Stenotrachelus aeneus.

stubbnoshornsbagge, Sinodendron cylindricum , art i skalbaggsfamiljen ekoxbaggar.