mutation, bestående förändring i det genetiska materialet vilken överförs till kommande cellgenerationer.

mutation, detsamma som målbrott.

mutation, musikterm för övergången i en melodi från ett hexakord till ett annat genom omtolkning av en viss tons funktion inom solmisationssystemet.

homeotisk mutation (av grekiska ho­moiō­tikos ’efterliknande’, ’anpasslig’), förändring av arvsmassan som leder till att en kroppsdel, ett organ eller vävnad utvecklas på ett felaktigt sätt och får egenskaper som normalt kännetecknar en annan kroppsdel, ett annat organ eller annan vävnad.

mutation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: mut-at-ion-en

genteknik, genetisk ingenjörskonst, teknik som möjliggör ingrepp i genomet (arvsmassan) hos levande organismer.

tiger, Panthera tigris, art i familjen kattdjur.

mutationsförädling, inom växtodlingen förädling genom tillvaratagande av spontan eller framkallad mutation.

mitokondrie, organell (celldel) i alla eukaryota (kärnförsedda) celler som kan andas aerobt (det vill säga med hjälp av syrgas).

genetik, ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation.